Purist Thunderwrath var en hårt kämpande, erfaren, djupt förpliktigad riddare, svuren till ordern han vuxit upp som väpnare till äldre riddare med bra rykte. Han hade spenderat hela sitt liv i den Allvetandes tjänst, den Allseende. Deras stridande var heligt, och han var så omsluten i sina plikter att han aldrig ifrågasatte den då han hade styrkan att kämpa och den kraftiga tapperheten som kommer med ungdom. Men över de långa åren av korståg, när hans äldre gick bort och begravdes i sorgsna gravar längs sidan av leriga spår, när hans bandbröder föll i striden mot ohyfsade varelser som vägrade att buga inför den Allvetande, när hans egna plikter tuggades upp av bakhåll och pest och dåligt vatten, började han ifrågasätta meningen med sina eder--meningen med hela korståget.

Efter djup meditation gick han delade vägar med sin armé och påbörjade en lång vandring tillbaka till Emauracus grottsållade klippor, och där satte han en utmaning till den Allvetandes präster. Ingen riddare hade någonsin ifrågasatt dem förut, och de försökte kasta honom i offergropen, men Purist kunde inte flyttas. För när han såg ned på dem, började han skina av ett heligt lyster, och de såg att den Allvetande hade valt att visa sig för honom. Den äldre översteprästen ledde honom till en resa i veckor nere i den djupaste kammaren, den heliga av heliga, där inte lite abstrakt visdom och insikt väntade honom, inte någon karvad relik som krävde en injektion av föreställning för att tro på, utan den gamla själv. Den hade inte endast vistats i de stenarna i miljarder evigheter; nej, den hade skapad dem.

Den Allvetande hade skapat det ofantliga mineralskalet runtom sig själv, som ett försvar mot rymdens alla möjliga hot. Även fast den Allseende påstod sig ha skapat världen, och avslöjat andra sanningar till Purist den dagen, hade riddaren ingen anledning att motbevisa historien. Kanske är den Allvetande en lögnare, djupt nere i dess fängelse av sten, och inte alls världens skapare, men Omniknight ifrågasatte aldrig sin tro igen. Hans fälttåg hade fått mening till slut. Det kan utan tvekan sägas att de fantastiska krafterna som innebor honom, och ger hans kompanjoner sådan styrka i strid, verkligen är bortom allt tvivel.